Sedan ett par veckor tillbaka var det bestämt att onsdagen denna vecka skulle vi tävlingscyklister köra ett lagtempo Roxen runt. Tanken vara att vi skulle försöka ha så hög snitthastighet som möjligt över sträckan. Men väl när onsdagen dök upp hade även regnet gjort oss sällskap. Det var spöregn ute och många cyklister valde att stanna inne denna dag. Fyra av oss slöt iaf upp vid starten för att pressa. Sträckan som skulle köras var som sagt Roxen runt, en tur på 73 km.
Fyramannagruppen höll ihop till fem mil var körde då en var tvungen att vika ner sig och den tredje satt mest på rulle av mig och Jakob som i vanlig ordning var stark som ett ånglok. Sista två milen var en ren plåga för mig. I ösande regn, leriga vägar och motvind fick jag gräva ordentligt djupt för att hitta sista energin i kroppen. Vi försökte trycka så mycket det bara gick sista biten för att nå över 40km/h i snitt men fastnade vid 39,5. Men med tanke på väderförhållandet helt ok tid.
Efter målgång kunde jag även studera mitt framhjul närmare som jag märkte hade blivit vint under turen. Det visade sig att navet hade spruckit, tur att jag inte gick i backen! Pga detta hade även min broms legat i ordentligt vilket inte gjorde att det blev mer lättrullat direkt.. Dessutom två sönderskurna däck av glas under nedvärmningen på hemvägen, som tur var ej mig. En dyr tur för gänget med två däck och ett hjul som gått sönder
